trött

jag är så trött att jag inte orkar skita.
är det höjden av trötthet.
kan man undra.
men man får inga svar.
jag jobbar långa pass på mitt nya jobb.
grattis till mig först och främst.
sen kan man ju tycka lite synd om mej också.
och alla andra som jobbar sina långa pass och sen
blir så trötta att dom inte orkar skita.
eller är det bara jag.
toalettpappret är ändå slut så det gör ingenting.
för stunden.
men jag kommer behöva gå på toaletten i sinom tid.
och jag kommer behöva gå tillbaka till jobbet
och kämpa lite till.
bara nio timmar kvar.
bara tre dagar kvar.
bara ett helt liv kvar.
men det är kul.
jag blir inte tvingad till att skratta och le.
jag trivs.
när jag kommer hem på kvällen är jag trött,
men då bjuder min granne alkoholisten in mej på
en runda kortspel.
han röker vid bordet och svär när jag lägger bättre kort.
han jobbar inte.
han jobbar aldrig.
när han var ung jobbade han på ett kraftverk.
nu super han bara och spelar kort.
han verkar trivas med det.
när jag vunnit över honom några gånger går jag hem
och skiter i att gå på toaletten.

min riddare

jag drömmer att jag har en riddare.
han springer runt i full rustning trots stekande sol.
jag skrattar åt honom och säger att han ser rolig ut i
sin fulla rustning och att han måste väl svettas i den?
men han blir bara grinig och säger att han svettas då aldrig.
och så sätter han sina tjuriga armar ihop och det skramlar om honom.
jag börjar tro att det inte finns någonting där inunder all rustning,
ingen människa, inget kött, inget blod, ingen själ,
att han bara är en rustning i sin fulla prakt, ett utdött släkte.
Jag kan inte låta bli att tycka lite synd om honom.
Han är helt ensam här på jorden och ingen förstår honom,
ingen tänker så som han för så tänker man inte nu,
så tänkte man förr i tiden,
då när det fanns fler av honom, när dom stred mot
drakar och andra riddare och räddade prinsessor och
skyddade sina borgar.
Vi gör i och för sig samma sak nu med, som då.
Det ska jag förklara för honom.
Jag försöker kittla honom på rustningen och
först vill han inte skratta, men han ger sig lätt och jag ler
mot honom där han springer runt på ängen som
ett barn som hoppar hage.

storm

Hejja sverige friskt humör!
Jag onanerar i snöstormen, här är allt bra, här trivs vi,
inte undra på att svenskar är så glada.
sex och storm och snö, fan, att onanera i en pulka
och komma precis över guppet, vilken känsla,
det ska vi testa,
berätta detta för din mamma och pappa.

lite sent ute, men då var det nytt år...

2010 var ett skumt år..både bra och dåliga saker hände.

bella och magnus berättade att dom är gravida :)

carina flyttade till malmö..här är hennes sista kväll i stockholm, med present från oss.

massa roliga fester

mycket strippstång!

fotosession i bellas källare!

poolparty

festade på malmös gator!

vilda fester på min balkong..kostade störningsjouren några gånger..



halloween med galna drycker..och dåligt slut..

många relationer och vänskaper bröts....men nya skapades =)

tomteporr
och bäst av allt, så fick jag min prins! =)

gott nytt år på er!

advent

första advent med korvstroganoff. riset blev klibbigt.

kossa

Det är kärlek, sa bosse, kärlek med ett budskap.
hörrö du, sa greta, det är mer kärlek med ett boskap din äckliga jävla koknullare!
Bosse log mot kärringen, du är alltmej en fin kossa, dig vill jag knulla,
jag vill knulla dig så hårt att dina spenar torkar ut,
så hårt att dina råmningar tillslut låter som en tigers vrål,
så hårt ska jag knulla dig ända upp och
ända ut i dina fyra magar,
och när dina vackra slemmiga koögon
ploppar ur ur hjärnan på dig äter jag upp dom
medan min sperma sprutar ut ur varje öppning och
sen lämnar jag dig där som den kossa du är.

lever

byggaren Biff tappade skon från byggnaden idag. Biff svor och svor och sen fick han måsskit i huvudet.

igår var jag trött. när jag var inne på ica somnade jag vid bladspenaten.

när jag vaknade stod ett barn och petade sej i näsan framför mej.

idag är det fredag och jag är glad att jag lever.

ett litet tillägg:

jag vill tillägga varför jag är glad att jag lever.

jag har börjat nattvandra. jag går när jag sover. jag är medveten om vad jag gör, men kan

inte göra så mycket åt saken mer än att se på. som en åskådare. som en i mängden.

i natt vandrade jag. ut i vardagsrummet och förbi köket och öppnade dörrar och stängde dörrar efter mej. jag kom ut och gick förbi lekplatsen och förbi en slängd kondom på marken, höll på att halka på en hal fläck, kom fram till busshållplatsen och väntade på bussen.

bussen anlände och jag klev på. den var nästan full med människor. busschauffören var fet.

han körde ryckigt så jag fick hålla i mej. när vi hade åkte en bit fick vi plötsligt stanna för att busschauffören tyckte att han såg en människa lifta utanpå bussen så han gick ur bussen och granskade den hela vägen runt. och han hade rätt. en man påstod att han hade fastnat med sin kavaj i bussen så han var tvungen att hoppa på där bak och hålla i sig.

han tackade för att busschauffören hade stannat och chauffören frågade om han ville åka med inne på bussen istället men mannen tackade nej. oj där höll jag på att vakna, men det gjorde jag inte.

så chauffören gick på bussen igen, stängde dörrarna och skulle precis köra iväg när han får ett skott i huvudet. kavajnissen hade skjutit den fete fan rakt genom rutan och bröt nu upp dörrarna och kom in på bussen tillsammans med en kvinna.

dom berättade att dom nu kapade våran buss och att deras uppdrag var att utföra en lysande föreställning, ett magnifikt nummer. dom berättade att dom skulle välja ut tre stycken personer i bussen och att resten av passagerarna skulle få rösta vem av dom tre som skulle dö.

det spred sig suckar och skräck i bussen och jag sov och tänkte hur fan ska det här sluta, jag kan inte försvara mig om jag behöver, alla andra i bussen är vakna, men jag sover ju!

medans jag tänkte gick kvinnan runt i bussen och valde vilka som skulle vara dom nominerade och jag trodde jag drömde när hon pekade på mig. jag var en av tre tjejer som stod inför döden.

folk snackar om att hela ens liv spelas upp framför en när man ska dö, men så var det inte för mig, det var inte mycket som gick genom mitt huvud, jag tänkte på att jag glömt köpa toapapper och hur irriterande det är att upptäcka att man glömt köpa toapapper när man sitter på toan och redan har skitit. sen tänkte jag väl också lite på hur hunden där hemma skulle vakna upp och inte ha en matte länge, ingen som plockar upp hans skit längre.

ja det var väl det jag tänkte på, men jag kan ju inte sticka under stolen med att jag faktiskt var riktigt sorgsen. jag vill inte dö. speciellt inte när jag sover.

så visst var jag glad när jag vaknade i min säng i morse och förstod att jag på något sätt hade lyckats smita och hitta tillbaka till min säng. och hunden slickade mig på tårna.