tisdag 16 mars 2010

Ljus

det är något konstigt ljus i våran lägenhet. det är nånting som håller på att hända.
jag får underliga blickar i trappuppgången och folk pekar och pratar bakom
ryggen på oss om våran lägenhet och om det konstiga skenet.
det kommer mest på kvällarna men när jag är hemma på dagarna kan jag se det
även då, flasha förbi, i ögonvrån. men när jag tittar dit är det borta.
men det får mej att vilja göra konstiga saker. som att prata på franska
fast jag inte kan franska. eller vifta på örsnibbarna och slicka mej om läpparna.
på kvällarna är det som sagt värst. då är det så pass intensivt att man
helt plötsligt bryter ut i en dynamisk dans. man greppar tag i paraplyet
i hallen och kör en riktig showdans och spelar trumpet med tandborsten
och strippar med diskborsten. man är bas.
man är energi man är ljudvågor man är passion man är huvudnumret och alla
speglar vrider sej runt en och tavlorna skrattar, djuren applåderar,
seriefigurerna ur tidningarna kliver ur och börjar steppa och hela området stannar upp
och riktar sig mot oss.
vi är oövervinnerliga.
som snö, som stenar, som öken, som pulserande celler och våran
lägenhet brinner av ett mystiskt blått sken som ingen nånsin sett förut.
och jag tror mest att folk är avundsjuka. eller rädda.
dom är rädda för att det skulle kunna hända dom.
rädda för att livet skulle kunna vara så pass bra.

onsdag 3 mars 2010

glad

nu slår jag mig ner här. jag har gjort en massa saker idag. men nu slår jag mig ner. jag har ätit soppa ur hundens matskål, jagat flugor men sen släppt dom fria, jag kan inte döda
dom, men det gör mig väl bara lite human som det kallas, jag är snäll, tänker på det mesta;
naturen, djuren, olika sorters människor och till och med saker.
jag kan bli ledsen om en blomma får stå ensam i fönstret utan att ha
någon annan blomma bredvid sig. jag blir lite ledsen över att vi var tvugna
att ta ner en dörr i lägenheten och ställa in den ensam i mörkret i förrådet.
jag är ledsen för att våran lampa i vardagsrummet inte har några glödlampor än.
det har stått sådär utan att få visa vad den går för sen i oktober.
det gör mig lite ledsen.

men sen kan jag vara glad också.
jag blir glad när jag hör min mage kurra och säga en massa roliga saker.
jag blir glad av turkisk peppar och skräckfilm.
jag blir också glad av: att fisa under vattnet i badkaret, såpbubblor som spricker,
att hoppa runt som en astronaut, att dansa i sängen för det är inte så
lätt att dansa i sängen och ibland är det inte bara lätta saker som gör mig glad.

som mormor säger så kan livet vara svårt. det är tufft. och hårt.
med en massa motgångar. men det mormor inte vet är att livets motgångar
är det vackra. det är det som gör oss människor.
eller djur. eller blommor eller hundar och kanske grodor.

så det gör mig glad och därför kan jag sätta mig ner här och bara vara glad.
som jordnötssmör med sylt, som små runda stenar, för stenar kan också vara glada.
stenar kan flyga.
dom flyger när vi kastar dom men när vi vänder oss bort fortsätter
dom flyga på egen hand.

Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Ive had some losers in my bed over the years. I married them all!