undergång

hörni, det är ju höst ju.
jag är mest förvirrad.
vägen till målet är det jobbiga. man vill helst hoppa över det. helst jämnfota om man kan, men annars hoppa lite som man vill bara.
jag vet varken vad jag vill bli eller vad jag inte vill bli.
jag säger till min författare att jag inte vet vad jag vill bli.
du vill bli brottare, säger han.
jaha, säger jag.
så jag får väl bli det då. skönt kanske att någon annan kan
bestämma åt en bara sådär.
så blir det inget tjavs.
men sen har jag ett problem till också.
jag lider av undergångstankar.
jag vaknar upp om nätterna och tror att jorden går under.
ligger i panik och kan inte somna om och kikar ut genom fönstret och tror att
det är något konstigt med åskan eller med vinden.
jag tror att vi ska dö.
att jorden ska spricka.
hela tiden.
aja, det är höst i alla fall.

vad gör ni?

surfa

hej. jag heter sven. jag vill lära mig surfa. jag bor i sverige och vill gärna lära mig surfa i sverige.
inte utomlands. jag har aldrig varit utanför sverige. är inte rädd för att flyga. så det handlar inte om det. jag flyger och åker tåg och buss och andra färdmedel. men aldrig utanför sverige. det är väl det jag är rädd för. andra platser än sverige. så jag stannar helst här. vart kan jag surfa?


svar: kontakta sverre, han i husvagnen, det är bara knacka på, han öppnar alltid, eller så öppnar han inte, om han inte orkar så öppnar han inte, han bestämmer, han väljer. men han kan lära dig surfa. i vatten. mot pengar. eller om du klipper kopparkabel åt honom. han säger vad han vill. sverre är GUDFADERN, sverre är LEDARE, kan man säga, för det största surfgänget, han är BOSS. och han gillar byteshandel. han gillar att pyssla. med massa småsaker. in sin husvagn.
om du hjälper honom så hjälper han dej. hjälper du honom med stort, får du många lektioner. hjälper du honom med litet, får du få lektioner. så det funkar. sverre är BOSS.

spring

sprang i skogen idag. sen snöt jag mig med en hundbajspåse.

översätt på mej

översättning hela meningar, finska till svenska: Jag kan inte stå längre. du ger mig vad jag måste sluta. Kaffe slutlig.

tell me something in the basement

bilder av mig & bella

och idag vaknar man upp till snö.

gulligt.

Ljus

det är något konstigt ljus i våran lägenhet. det är nånting som håller på att hända.
jag får underliga blickar i trappuppgången och folk pekar och pratar bakom
ryggen på oss om våran lägenhet och om det konstiga skenet.
det kommer mest på kvällarna men när jag är hemma på dagarna kan jag se det
även då, flasha förbi, i ögonvrån. men när jag tittar dit är det borta.
men det får mej att vilja göra konstiga saker. som att prata på franska
fast jag inte kan franska. eller vifta på örsnibbarna och slicka mej om läpparna.
på kvällarna är det som sagt värst. då är det så pass intensivt att man
helt plötsligt bryter ut i en dynamisk dans. man greppar tag i paraplyet
i hallen och kör en riktig showdans och spelar trumpet med tandborsten
och strippar med diskborsten. man är bas.
man är energi man är ljudvågor man är passion man är huvudnumret och alla
speglar vrider sej runt en och tavlorna skrattar, djuren applåderar,
seriefigurerna ur tidningarna kliver ur och börjar steppa och hela området stannar upp
och riktar sig mot oss.
vi är oövervinnerliga.
som snö, som stenar, som öken, som pulserande celler och våran
lägenhet brinner av ett mystiskt blått sken som ingen nånsin sett förut.
och jag tror mest att folk är avundsjuka. eller rädda.
dom är rädda för att det skulle kunna hända dom.
rädda för att livet skulle kunna vara så pass bra.

glad

nu slår jag mig ner här. jag har gjort en massa saker idag. men nu slår jag mig ner. jag har ätit soppa ur hundens matskål, jagat flugor men sen släppt dom fria, jag kan inte döda
dom, men det gör mig väl bara lite human som det kallas, jag är snäll, tänker på det mesta;
naturen, djuren, olika sorters människor och till och med saker.
jag kan bli ledsen om en blomma får stå ensam i fönstret utan att ha
någon annan blomma bredvid sig. jag blir lite ledsen över att vi var tvugna
att ta ner en dörr i lägenheten och ställa in den ensam i mörkret i förrådet.
jag är ledsen för att våran lampa i vardagsrummet inte har några glödlampor än.
det har stått sådär utan att få visa vad den går för sen i oktober.
det gör mig lite ledsen.

men sen kan jag vara glad också.
jag blir glad när jag hör min mage kurra och säga en massa roliga saker.
jag blir glad av turkisk peppar och skräckfilm.
jag blir också glad av: att fisa under vattnet i badkaret, såpbubblor som spricker,
att hoppa runt som en astronaut, att dansa i sängen för det är inte så
lätt att dansa i sängen och ibland är det inte bara lätta saker som gör mig glad.

som mormor säger så kan livet vara svårt. det är tufft. och hårt.
med en massa motgångar. men det mormor inte vet är att livets motgångar
är det vackra. det är det som gör oss människor.
eller djur. eller blommor eller hundar och kanske grodor.

så det gör mig glad och därför kan jag sätta mig ner här och bara vara glad.
som jordnötssmör med sylt, som små runda stenar, för stenar kan också vara glada.
stenar kan flyga.
dom flyger när vi kastar dom men när vi vänder oss bort fortsätter
dom flyga på egen hand.