Snille & Blixt

jag måste få presentera dessa bröder som jag har lärt känna via min nya elaka kompis. hon forskar om konstiga människor runt om i landet och hittade dom här, eller deras mamma först och främst. dom bodde inne i en stuga i sörmlands skogar, hon är schizofren, gillar inte människor, gillar att göra olika sorters kakdeg och göra olika saker av, tex blommor, kaffekoppar, toalettborstar. men strunt samma, dom här bröderna, hennes två söner, satt ihop vid födseln, från axlarna ner till knäna, hon döpte dom till Snilleblixt, men efter några år ville doktorerna operera, sära på dom, och allting gick bra, dom blev två och mamman delade då på namnet så nu heter dom alltså Snille och Blixt.

Dom älskar att spela instrument och titta på månen och skapa olika klapp-ramsor och lyssna på gamla jerry lee lewis skivor.

min elaka kompis har försökt att få dom att åka hit och ha en konsert i hennes vardagsrum, men dom var inte riktigt redo. vi får väl se. dom skulle få döpa konserten till någonting och så skulle vi sätta upp lappar om det i området.

who knows, jag hade lust att berätta om dom i alla fall, om dom nu skulle dyka upp inom en snar framtid.

annars är allting bra med mig, jag äter mat och bygger på en tidsmaskin.

jag har varit och samlat delar på lite olika ställen.

skogen.

återvinningscentralen.

på olika lager.

vid gamlingarnas boule bana.

jag har nog hittat det mesta för att jag ska lyckas.

den är snart klar.

jag känner det på mej.

då ska jag åka kors och tvärs genom tiden.

och på tvären och jag ska sära på mina kroppsdelar och

sätta ihop dom på ett helt annat sätt igen.

allt flytande ska bli fast och tvärtom.

snart får vi åka båt när vi ska till mataffären och

simma när vi ska hämta något ur kylen.

det kommer göra ont när vi kissar men det

är sånt vi får stå ut med när världen förändras.

//